Historik/statistik

Sedan starten 1971 har hittills cirka 90 000 diplom delats ut till de som erövrat En Svensk Klassiker, Tjejklassikern eller Halvklassikern. Intresset för de olika klassikerloppen är stort och ökar ständigt. I runda tal deltar 150 000 personer per år i de olika arrangörernas klassikerlopp. Cirka 9 000 personer genomför någon av klassikerna varje år.

När motionären Lennart Håkansson 1967 kläckte idén om den fyrklöver av motionslopp som senare skulle bli En Svensk Klassiker anade han nog inte vilken folkhälsorörelse han var med och startade. Tanken var då, precis som nu, att ge människor inspiration och motivation för att motionera året runt. 1971 fick Håkansson gehör för sina idéer hos Vansbrosimningens ledning och genom Mats Qvarfot och hans kollegor i Vansbro blev En Svensk Klassiker verklighet.

De fyra loppen i inledningsskedet var Vansbrosimningen, Lidingöloppet, Vätternrundan och Vasaloppet. 1971 var allt klart för att starta Klassikern, och 1972 kunde det allra första diplomet delas ut. Lennart Håkansson som kommit med idén om ”fyrklövern” hade då redan gjort Klassikern flera gånger. Det hade beslutats att den som hade bäst tid i Vansbrosimningen och hade gjort alla fyra loppen skulle få diplom nummer 1. Enligt tidtagningen var det Göran Waldén. Efter en stund uppenbarades dock ett fel i resultatlistan och diplomet fick delas med en Carl-Henrik Wilhelmsson. Carl-Henrik och Göran har nu diplom 1A och 1B, och diplom nummer 67 är utan innehavare.

1976 blev Engelbrektsloppet ett klassikerlopp. Att införa ett femte lopp i Klassikern blev lösningen på att kvinnor vid den här tiden inte fick åka Vasaloppet och därmed stod utanför möjligheten att erövra ett klassikerdiplom. Några av oss minns kanske att en del kvinnor åkte Vasaloppet ändå, men utklädda till män. Engelbrektsloppet var också en lösning för dem som inte fick plats i Vasaloppet, som redan på den här tiden snabbt blev fullt. 1977 hade tio kvinnor genomfört En svensk Klassiker och den första damklassikern var Iréne Göllas från Täby.

Antalet klassiker har sedan stadigt ökat år för år. 1990 hade exempelvis 8070 män och 889 kvinnor genomfört En Svensk Klassiker. 1992 lanserades Tjejklassikern och 2006 blev Halvklassikern verklighet. Hos klassikerarrangörerna uppnås nya deltagarrekord varje år och trycket är hårt hos arrangörerna när det gäller att få en bra plats i leden. 2012 delades 8800 diplom ut till Klassiker, Halvklassiker och Tjejklassiker.

2005 delades det 10 000:e Tjejklassikerdiplomet ut till Liza Karlsson Byström från Sorunda. 2007 fick Åsa Annerstedt från Svärdsjö det första Halvklassikerdiplomet. Tjejklassikerdiplom nummer 1 innehas av Susanne Wallner från Borlänge.
Idag finns också Arbetsplatsklassikern som ett komplement till En Svensk Klassiker. Inom Arbetsplatsklassikern erbjuds personalgrupper på arbetsplatserna träning och motion i de fyra klassikergrenarna, men utan att de självklart ska genomföra klassikerloppen. Istället samlar de träningstillfällen genom att till exempel cykla till jobbet varje dag under en period och spara ihop tid och mil till motsvarande Vätternrundan. Ett bra sätt att genomföra en sorts Klassiker på sin egen arbetsort i sin vardag!

Klassikerlogotypen består av tre kronor omgärdad av en krans och har även ibland vimplar i gult och blått. Att de tre kronorna fick användas förklarar Mats Qvarfot, Klassikerns grundare så här:
- När vi grundande En Svensk Klassiker 1971 var det under beskydd av Prins Bertil. Vi fick i samband med det ett muntligt löfte av stats heraldikern att använda kronorna.

2008 ifrågasattes detta från Patent- och registreringsverket och en regelrätt ansökan gjorde för att få behålla de tre kronorna, eller Lilla Riksvapnet som det också kallas, i klassikerlogotypen. I slutet av året kom beskedet att En Svensk Klassiker kunde fortsätta att använda kronorna. Godkännandet byggde på att Klassikern under så lång tid använt symbolen.
Klassikern har fortfarande kungligt beskydd. Efter Prins Bertils frånfälle tog Prinsessan Lilian över beskyddarskapet. När hon avled 2013 tog Prins Daniel över beskyddarskapet för En Svensk Klassiker.

Klassikerloppen
Vasaloppet arrangerades första gången 1922 och är därmed är äldst av klassikerloppen. Under åren har Vasaloppet behållit sin titel som världens äldsta, längsta och största skidlopp. Idag har det 90 kilometer långa Vasaloppet kompletterats med ytterligare nio lopp under Vinterveckan. Sedan 2009 finns även Vasaloppets sommarvecka under sensommaren med Cykelvasan, Ultravasan, Vasastafetten och Vasakvartetten vilket gör att cirka 100 000 anmälda finns i Vasaloppets evenemang under året.

1950 simmas den första Vansbrosimningen i Vanån och Västerdalälven i Vansbro. Tio personer var anmälda till detta första lopp och nio fullföljde. Vansbrosgrabbarna och simentusiasterna Einar Anselius och Mats Qvarfot ville skapa ett propagandalopp för simningen med sin idé, och det kan man väl säga att de lyckades med. 1956 blev Vansbrosimningen officiell tävling och idag lockar Vansbrosimningen och de fem övriga simloppen under simmarhelgen 15 000 anmälda till Vansbro.

1965 arrangerades det första Lidingöloppet på initiativ av Sven Gärderud och Karl Axel ”Kacke” Karlberg. Det första loppet var 30 kilometer långt och hade 644 anmälda, varav 512 fullföljde. Lidingöloppet är sedan 1982 klassat som världens största terränglopp. Idag finns även inom Lidingöloppet organisation flera lopp, såväl under helgen för Lidingöloppet som under andra delar av året. Under 2016 bytte Lidingloppet namn till TCS Lidingöloppet och Lidingö Tjejlopp blev Rosa Bandet-loppet

Idén till Vätternrundan kom till efter att Sten-Otto Liljedahl, på den tiden läkare för svenska fotbollslandslaget och svenska olympiatruppen, bestämt sig för att börja träna och förbättra sin kondition. Han lånade en cykel av en kompis och började cykla lite kortare turer med utgångsläge från sommarhuset i Varamobaden. Året efter, 1964, bestämmer han sig att cykelsemestra runt Vättern. Han köper en egen cykel och får dessutom sällskap av Ewert Rydell. Karl-Gösta Lundgren är också med en del av färden, men inte hela sträckan. 1965 gör de om turen, då med ytterligare några fler i sällskap. 1966 arrangeras så den första officiella Vätternrundan med 370 anmälda. Idag cyklar över 30 000 personer i de olika loppen med utgångspunkt från Motala under Cykelveckan.

I februari 1969 blir Supporterklubben Engelbrekts idé om ett skidlopp som skulle kunna stötta de duktiga skidåkarna i Norbergs AIF verklighet. Då arrangeras det första Engelbrektsloppet med 546 anmälda. Det året vinner Janne Stefansson både det allra första Engelbrektsloppet och sitt sjunde Vasalopp.

Fakta:
EN SVENSK KLASSIKER
ENGELBREKTSLOPPET 60 km alt.
VASALOPPET/ÖPPET SPÅR 90 km skidor
VÄTTERNRUNDAN 300 km cykel
VANSBROSIMNINGEN 3 km simning
TCS LIDINGÖLOPPET 30 km löpning

TJEJKLASSIKERN
KRISTINALOPPET 30 km alt.
TJEJVASAN/KORTVASAN 30 km skidor
TJEJVÄTTERN 100 km cykel
VANSBRO TJEJSIM 1 km simning
ROSA BANDET-LOPPET 10 km löpning

HALVKLASSIKERN
ENGELBREKTSHALVAN 30 km alt.
HALVVASAN 45 km skidor
HALVVÄTTERN 150 km cykel
VANSBRO HALVSIM 1,5 km simning
LIDINGÖ 15 km löpning

Stor betydelse för klassikerkommunerna och föreningslivet
Klassikerloppen har sin bas i föreningslivet och mycket av det arbete som görs kring och under arrangemangen görs med hjälp av ideella insatser. Funktionärernas föreningar får sedan tillbaka i form av ersättning för arbetet. Vasaloppet har till exempel förutom de två ägarföreningarna Sälens IF och IFK Mora Idrottsallians ett 50-tal föreningar, eller 3 500 funktionärer, som bidrar med sitt arbete under årets arrangemang. Lidingöloppet har cirka 2 500 funktionärer från ett 50-tal klubbar. Vansbrosimningen har ett 30-tal föreningar med 1 500 funktionärer. Vätternrundan engagerar 4 000 funktionärer från 50-60 olika organisationer under Cykelveckan.
Att klassikerloppen har stor betydelse för orterna där de arrangeras är det inget tvivel om. Dels för att föreningslivet kan fortsätta att utvecklas, men också för näringslivet i stort. Så stora årligen återkommande evenemang bidrar naturligtvis till att handel, turism- och serviceföretag blomstrar.

En livsstil att vara klassiker
För många har det blivit en livsstil att delta i de olika loppen och många fortsätter att genomföra klassikern gång på gång. 2013 hade fyra personer genomfört En Svensk Klassiker 30 gånger eller mer, tolv hade genomfört den 25 gånger och 23 personer hade gjort En Svensk Klassiker 20 gånger.
Över 700 personer hade genomfört En Svensk Klassiker mellan fem och tio gånger och 104 personer hade gjort Tjejklassikern fem gånger eller mer.  Smått svindlande siffror som också bekräftar det som många förklarar som mest positivt med Klassikern: den trevliga och nästan familjära stämningen. Kanske beror det på att tävlingsmomentet saknas – de allra flesta tävlar bara med sig själva för att nå nya och bättre resultat eller att helt enkelt genomföra.
I statistiken syns tydligt att många gör sin klassiker när de fyller 30, 40 eller 50 år. Kanske har några fått en anmälan som present när de fyller jämna år. För många är det också ett mål i livet att ha genomfört Klassikern minst en gång.

Några Klassiker har utmärkt sig genom åren
2004 genomförde Jonas Colting de fyra delmomenten på ordinarie sträckor i En Svensk Klassiker i samband med Vansbrosimningen. Målet var att klara alla momenten inklusive restid mellan platserna på 24 timmar. Tiden blev till slut fantastiska 25 timmar och 17 minuter inklusive transporter. Effektiv tid var 17.59.

Jari Palonen och Johan Karlsson från Östhammar som 2005 genomförde en egen variant av Klassikern under ett dygn. Det enda ordinarie lopp de deltog i var Lidingöloppet. Under samma dygn simmade de tre kilometer i öppet vatten i Hargshamn, åkte rullskidor nio mil mellan Gimo och Hargshamn och cyklade sedan de 30 milen till Lidingö för att springa.
2007 gjorde Fredrik Lagerholm från Västerås fyra klassiker. Vid varje ordinarie klassikerlopp genomförde han alla fyra distanserna. Fredrik genomförde sitt projekt för att samla in pengar till Rädda Barnen.

Andreas Lindén från Borås genomförde i juni 2010 alla klassikermomenten på rekordtid. Han inledde med rullskidor från Sälen till Mora. Från Mora åkte han bil till Vansbro där han simmade de tre kilometrarna för att sedan med helikopter ta sig till Motala och cykla Vätterrundans sträckning. Med helikopter fortsatte Lindén sedan till Lidingö för att springa Lidingöloppets 30 kilometer. Den totala tiden blev 19 timmar och 46 minuter inklusive transporter.
Gudrun Hedlund från Falun är den kvinna som gjort flest Klassiker. Hon är en hängiven motionär som numera har över 20 klassikerdiplom i sin samling.

Källa: En Svensk Klassiker, Semic förlag 2013, text av Åsa Larsson. Texten får ej kopieras och användas utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.  


History
Since the start of A Swedish Classic in 1971, some 90 000 diplomas have been awarded to people who have completed A Swedish Classic, the Half-Classic or the Ladies’ Classic. And the award keeps getting more popular.
In 1967, Lennart Håkansson had the idea to promote a quartet of races. From the start the idea was, as it is now, to motivate people to exercise year round.
In 1971 Håkansson’s idea caught the fancy of the arrangers of the Vansbrosimningen. Mats Qvarfot and his colleagues in Vansbro helped make A Swedish Classic a reality.
The very first diploma was issued in 1972, and it was decided that the person with the best time in the Vansbrosimningen, who had done all four races, would receive diploma number 1. But it turned out that Göran Waldén and Carl-Henrik Wilhelmsson had to share that first diploma, because an error was found in the result list. So the very first diploma became two, marked 1A and 1B.
In 1977, the Engelbrektsloppet became one of the Classic races. This was a solution to allow women to earn the Classic diploma, as back then the Vasaloppet was only open to men. Many women competed in the Vasaloppet even then, but disguised as men.
The first woman to earn the diploma was Iréne Göllas.
The Ladies’ Classic was launched in 1992 and the Half-Classic in 2006.
For many, participating in the Classic races has become a lifestyle, and so they continue earning the diploma over and over again. In 2013, there were four people who had earned A Swedish Classic 30 times or more! Many others had completed the races 20 times.

The statistics clearly show that many do their Classic for their 30th, 40th or 50th birthday. Perhaps some were registered as a birthday gift? For others, it’s a goal in life to complete the Classic at least once.


Geschichte
Seit den Anfängen im Jahr 1971 sind etwa 90.000 Diplome an die Absolventen von En Svensk Klassiker, Halvklassiker oder Tjejklassiker ausgestellt worden, und das Interesse wird immer größer.
1967 hatte Lennart Håkansson die Idee, ein Quartett aus vier Wettbewerben für Freizeitsportler zu bilden. Der Grundgedanke damals wie heute war es, die Menschen ganzjährig zur sportlichen Betätigung zu motivieren.
1971 griff die Wettbewerbsleitung von Vansbrosimningen die Idee von Lennart Håkansson auf. Dank Mats Qvarfot und seinen Kollegen in Vansbro wurde Ein Schwedischer Klassiker Wirklichkeit.
1972 konnte das allererste Diplom ausgestellt werden. Man beschloss, dem schnellsten Schwimmer von Vansbrosimningen, der alle vier Wettbewerbe absolviert hatte, das Diplom mit der Nummer 1 zu verleihen. Aufgrund eines Fehlers auf der Resultatliste mussten sich jedoch Göran Waldén und Carl-Henrik Wilhelmsson das erste Diplom teilen. So kam es, dass zwei Exemplare des ersten Diploms existieren: Diplom 1A und Diplom 1B.
1977 wurde Engelbrektsloppet ein Klassiker-Wettbewerb. Damit sollte auch Frauen die Möglichkeit gegeben werden, ein Klassiker-Diplom zu erwerben, das zu jener Zeit nur Männer am Vasaloppet teilnehmen durften. Schon damals absolvierten dennoch viele Frauen den Vasaloppet – verkleidet als Männer.
Als erste Frau erwarb Iréne Göllas das Klassiker-Diplom.
12992 wurde der Tjejklassiker und 2006 der Halvklassiker eingeführt.
Für viele Menschen ist die Teilnahme an den unterschiedlichen Teilwettbewerben zu einem Lebensstil geworden, und sie nehmen immer wieder am Klassiker teil. 2013 hatten vier Personen Einen Schwedischen Klassiker ganze 30 Mal oder öfter absolviert. Viele andere hatten über 20 Mal teilgenommen.

Die Statistik zeigt deutlich, dass viele ihren Klassiker zu ihrem 30., 40. oder 50. Geburtstag machen. Vermutlich haben einige davon ihre Anmeldung als Geburtstagsgeschenk bekommen. Für andre ist es seit langem ein erklärtes Ziel, den Klassiker mindestens ein Mal im Leben zu machen.

En Svensk Klassiker
Diplom Damer Herrar Totalt
1 års diplom 10882 37262 48144
5 års diplom 174 874 1048
10 års diplom 52 281 333
15 års diplom 15 102 117
20 års diplom 5 44 49
25 års diplom 1 19 20
30 års diplom 0 11 11
35 års diplom 0 5 5
40 års diplom 0 2 2

Halvklassikern
Diplom Antal
1 års diplom 4172
5 års diplom 22
10 års diplom 4

Tjejklassikern
Diplom Antal
1 års diplom 22496
5 års diplom 132
10 års diplom 42
15 års diplom 14
20 års diplom 7
REGISTRERA DIN KLASSIKER
Registrera din klassiker
SÖK PROFIL


BESÖK VÅR WEBBSHOP
till webshopen
NYHETSBREV
Få vårt veckobrev
Namn

E-post

Lämna följande fält tomt
Engelbrektsloppet Vasaloppet Vätternrundan Vansbrosimningen Lidingöloppet
EN SVENSK KLASSIKER   Herrgården   780 50 Vansbro   Tel 0281-123 40   Fax 0281-718 78   info@ensvenskklassiker.se